High Sport Svenska AB

Wadi Rum och Crackoholic

Postat av: Ola Hillberg den 14/04 - 2010 kl. 00:00:00

Det var trevligt på bildvisningen från Wadi Rum i Jordanien av Udi från Israel och synd att inte fler kom men det var bra så vi ska göra ett försök med en repris i höst då det inte är påsklov.  Udi hade fina bilder och han berättade intressant om geografin i öknen och om hur bergen uppkommit genom kontinentalrörelserna mellan Afrikanska och Arabiska platån.  Vi fick även höra om Beduinerna i Arabiska öknen som är en av världens största och var de kan hitta vatten i djupa canyon där det till och med går att göra rafting. Bildvisningen hade lite kan man säga av en föreläsning och påminner lite då om filmen Crackoholic som ger en bra historiebeskrivning av klättringens utveckling i Bohuslän vilket var mycket intressant. Det jag saknar i filmen är nog avsaknaden av alla goa Bohuspojkar som Rikard, Jocke och Wendelin med flera som med stor gästfrihet, sitt idoga arbete i stugan, på alla klippor och kontakten med markägare mm gör våra besök möjliga. De har alltid har gjort en resa till Bohuslän minnesvärd. Jag saknar med andra ord Beduinerna i filmen det vill säga lokal klättrarna i Bohuslän. Det som för mig är Bohuslän är alla dessa fantastiska linjer som är reaktivt lätta att säkra och gör att jag kan uppleva tjusningen av klättring på ett kontrollerat sätt och där vill jag återigen skänka en eloge till Bohuspojkarna som satt upp fantastiskt fina linjer i enklare svårighets grader som gjort att många nybörjare blivit bitna på kilklättring. Jag har inget emot filmens vinkling av att töja gränserna men det hade varit trevligt att se lite av "vanlig" Bohusklättring också. Vad som upplevs som kontrollerat är ju subjektivt vilket framkommer bra i filmen där klättraren och hjärnskrynklare Per Callenberg ger sin förklaring av detta. Av egen vis erfarenhet trodde jag för 14 år sedan att jag klättrade kontrollerat på löpande säkring men det visade sig att jag inte gjorde vilket jag påminns om dagligen med värk i foten, har nu dock blivit bättre sen jag börjat använda Sanuk sandaler vilket har stärkt upp min fot på ett nästan magiskt sätt.  Jag tycker det inte är speciellt bra reklam för klättringen att förmedla den som farlig, obskyr och som utövas av personer som söker extra spänning. Jag tycker det är att ta ett stort steg tillbaka i tiden även om jag tror att de flesta som ser filmen förstår att det bara är en marginell grupp som sysslar med detta. Hur som helst var klätterscenerna bra och spännande och klättrarna fick tillfälle att tala om vad som driver dem att sätta upp nya linjer och deras "kärlek" till klipporna och Bohuslän. Många av klättrarna är spjutspetsarna och de har rätt till all beundran för sina prestationer och de avtryck de gjort i den Bohusländska graniten med att flytta fram svårighetsgraderna och jag tänker då på klättrare som Hans Christian Doseth, Rikard Ekehed, Henrik Bolander och nu senast Stefan Wulf och Petter Restorp. Som vanligt i Svenska klätterfilmer är klättrande tjejer underrepresenterat men dock lite bilder på Malin Holmberg som kanske är den svenska klättrare som klättrar hårdast nu internationellt. Om jag bortser från mina sura invändningar så är filmen bra, ett ambitiöst projekt som gått hamn.

CH1.jpg

Det finns i mitt tycke många likheter mellan Wadi Rum och Bohuslän som klätterområden, de är båda vackra på sitt sätt och man åker till stället och bor där i tält och upplever naturen och miljön. Klättringen i Wadi Rum är också äventyrlig även om mycket är bultat men på ett ortodox sätt och det är mycket att sätta slingor. Det som skiljer mest är att sandstenen är lös medans graniten som alla vet är att lita på. Vi säger skål för Crackoholic och klättringen och kvällen till Ära hade Åke med sig en 18 år gammal Rom (Göteborg humor) från Nicuaragia som han hade fått i present av Erik Fonseca som syns i bild i Fabbens kök. Till helgen utlovas lite gamla bilder från Bohuslän med Rikard Ekehed och kanske från Norge och Maradalstraversen med Erik Ringius, som jag talade om i senaste bloggen om överföringen av Dia till CD blir klar. Vad är då likheten mellan Rom och Crackoholic? Pris till rätt svar, om ni inte orkar logga in på bloggen går det bra att mejla till ola@highsport.se Sist men inte minst eftersom det figurerar en hel del personer som var med på 60-talet eller kanske inte vill jag avsluta med 60-tals klyschan:  Make Love NOT War.