High Sport Svenska AB

Västervik

Postat av: Hanne Riise den 14/12 - 2013 kl. 20:51:00

Traditionen som uppkom på Kristi Himmelsfärd förra året höll i sig än i år. Även detta års långhelg skulle berikas med ett par dagars klättring, tältning och gött häng. Förra året tog vi bussen upp till Häller. I år har vi den stora fördelen att Tumle tagit körkort och kunde därför bänka oss på riksväg 40 hela vägen upp till Västervik. På ett gäng på 7 pers anlände vi på torsdagskvällen och slog upp tälten på Lysingsbadets camping. Då regnet öst ner hela torsdagen såg vi fram emot gott väder fredag, lördag och söndag. Några av oss var lite inbitna där i Västervik medan ett par andra aldrig hade satt sin fot där innan, inklusive mig själv. Hade suttit och skrivit ticklist kvällen innan för att känna att jag hade någorlunda koll när jag väl var framför klippan och förväntade mig överhängande och ganska låga problem – och var riktigt taggad.

Första klätterdagen, fredagen, åkte jag, Lova, Stella och Ginah iväg till Röda Väggen. Det är en ståtlig, överhängande vägg med perfekt landning med boulders från 4+ till 8A. De flesta bouldersarna är crimpiga och dragiga, vilket passar oss alla fyra ganska bra. Detta var den första dagen för oss alla fyra att klättra i någorlunda sommarvärme och fick många aha-upplevelser när det gällde allt mellan smärtan av skorna när fötterna sväller av värmen till slemmiga händer på mantlingar. Vi hade det riktigt nice i solen trots allt och trivdes riktigt bra på väggen.

Vid halv fyra-tiden blev vi sugna på att åka vidare och mötte upp de andra i gänget och begav oss till Fallataket. Efter lite förvirrat virrande i skogen på vägen dit hittade vi tillslut till väggen där jag blev ståendes en stund för att hämta andan. Jävlar, vilken vägg! Ännu mer överhängande än Röda Väggen och riktigt skarpa sprickor och linjer. Här körde vi på en riktigt fin 6C, en 7A, en 7C och en 8A, vilka alla blev gjorda av olika personer i gänget. Riktigt underbar skog att vistas i och riktigt bra klättring. All överhängande klättring kändes visserligen mycket i kroppen och efter att äntligen ha få sänt kände jag mig klar. Medan Stella, Lova, Ginah och Albin åkte hem i förväg för att börja med middagen stannade jag kvar med Tumle och Pyssel och skådade deras kämpande med ”David & Goliath” – 8A, och fick tillslut se sänd av den coola linjen. Kolla in den! Som sänt på posten kom en regnskur precis när vi var färdiga vid Fallataket och vi kunde åka hem till campingen.

Efter en lång klätterdag som den vi hade på fredag är man alltid väldigt slut både kroppsligt och psykiskt. Mycket mental taggning kan behövas ibland och att ta i press efter press efter press i nästan 12 timmar är så otroligt påfrestande. Men så otroligt roligt också. Med tacos på tallriken och kaffet kokande i Moccabryggaren började vi planera lördagens klättring som skulle infinna sig på Fruberget.

Eftersom vissa av oss hade ouppklarade fighter på Fallataket åkte Albin, Tumle och Pyssel dit tidigt på lördagen medan vi tjejer åkte i förväg till Fruberget. Det visade sig vara ganska mycket svårare att hitta där än vi hade trott och vad som började som en vanlig anmarsch till blocken blev snarare en kamp om liv eller död i stekande sol men paddorna på ryggen som enda skuggan. När vi väl förstått att blocken vi ville till inte ville samarbeta med oss började vi köra på ett område där en grupp människor redan var, för enkelhetens skull. Efter några timmar där blev vi arga och frustrerade över Frubergets motstridiga vilja och bestämde oss för att hitta de jävla bouldersarna vi faktiskt ville till. Med några ess i ärmen kom vi till slut fram till det häftiga taket där bla. ”Cave Man” ligger och vi kunde äntligen börja klättra. Vi spenderade hela dagen på Fruberget och klättrade även på området ”Lilla Grottan” och ”V-väggen” där några riktigt schyssta linjer finns. Men lördagen verkade vara en dag då många av oss var tröttna och kände sig slitna så ganska tidigt (enligt oss) satte vi oss i bilarna och åkte tillbaka till campingen. Runt åtta-tiden kunde vi börja med dagens middag, duscha och umgås på stilla vis.

Söndagen var vår sista klätterdag och den var vi riktigt sugna på att spendera väl. Vi bestämde oss för att åka till Järnforsen, ett område utanför Västervik, som tar ungefär 1,5 h att åka till från vår camping.  Där fanns mycket för oss alla och det låg på vägen till Göteborg så vi bestämde oss för att spendera hela söndagen där.

Järnforsen var ett riktigt häftigt ställe med stora stenblock utspridda här och var i hela skogen. Västervik är väldigt annorlunda ställen som t.ex. Utby eller Kjugekull där nästan allt är utvecklat – här finns riktigt självklara linjer som ingen har varit och klämt på än. Vi började köra på några lätta boulders som låg precis vid den stora stenbumlingen där linjer som ”Silverfish” går. Detta var den tredje dagen i rad som solen lyste på och vi fick ta av plagg efter plagg ju mer vi vistades i den. Men under de överhängande taken brukar det vara svalare och ändå helt okej stick för att klättra.

Under söndagen blev det mycket sänt än en gång och vi gick alla därifrån nöjda och glada. Det var dags att styra kosan mot Göteborg igen för att vara hemma i tid till verkligheten. På måndagen väntas jobb och skola även fast skolan snart är slut för vissa av oss. Sådana här korta resor över helger är väldigt uppskattade avbrott i vardagen och när man har sådana underbara vänner att åka med kan det inte bli tråkigt. Alla vi som reste ihop den här gången kommer att ses igen i Magic Woods i sommar, vilket är den stora resan vi ser fram emot just nu. Västervik värmde upp oss med överhäng och värme men snart får Schweiz ta över.

Tack för en go helg! Vi ses på Fabben.