High Sport Magazine

resmål

Buoux av Jenny Förander sida 2 (2)

Smakprov på några väggar i Buoux Secteur Fakir Eftersom vädret var ostadigt förlade vi vår första klätterdag till Fakirväggen. Det sägs vara den enda väggen i Buoux som är klätterbar vid regn, men helt regnskyddad är den inte. Det fanns däremot en grotta där vi kunde sitta och äta vår supergoda och energigivande lunch - Superkoppensoppa, samt diskutera konst, litteratur och vetenskap med några stiliga klättrare från München medan regnet drog förbi utanför. Och sedan sken solen igen och det var bara att fortsätta klättra. På Fakirväggen finns många leder som är 6b, 6b+ och 6c. Jag kan bland annat rekommendera Cri de guerre (6b+) och Que fait la résistance (6c). Lederna strax till höger om grottan består av mycket små hål. Varning vid fingerskador. På Rivage (6c) lyckades jag dra upp en gamma fingerskada igen, vilket inte kändes så kul den första semesterdagen.

Anita Rostén på insteget till Alertez les bébés 6c på Secteur Songe Foto: Jenny Förander

Le Styx Sva och mycket fingerhål. Mest 6b-7a. Missa inte att prova den grymma svaleden Voyage de l'incrédule (6b). Det ser inte så svårt ut, men ack så man kan bedra sig. Om inte annat är det bra ödmjukhetsträning att känna sig helt lost på en 6b. Och bra träning på att stå på ingenting, en färdighet som man har mycket nytta av i Buoux. Secteur Nombril Hörnet Tupinambis (6a) är klart värt att göra, liksom Bienvenue sur Aflolol (6b+), men undvik La mouche à bière (6c+).

Secteur Rêve Några Parisare vi stöter på påstår att Les fruits de la passion (6c) är områdets finaste led. Efter att ha psykat ur på Le condor (6a) (fin led, men lite långt till en bult...) är vi lite för knäckta för att vilja testa. Här går även den berömda Rêve de papillon (8a), men efter ovanstående 6a känns det inte som att det är 8a vi behöver träna på just nu. Secteur Excalibur Äntligen lite brant (och tätbultad) klätttring! Uppe på en hylla gör vi Homo-sapiens néandertalis (6c+) och La concierge est dans l'escalier (7a). Mycket fina båda två. Leave it to the lawayer (6c+) en trappa ner är också klart värd att göra, trots att insteget är polerat.

Calle Sellman på La Jonction 6b+ på Excaliburväggen 1994 Foto: Nils Gustavsson

Secteur Songe Soligt och fint ställe, om solen skiner. Lederna vi provar, Alertez les bébés (6c) och Vol au vent (6b/c), är förvisso fina, men känns mycket hårda tycker jag, och har läskiga svakrux. Detta är naturligtvis bara en liten del av vad Buoux har att erbjuda, och jag har mycket kvar att upptäcka. För den som är intresserad av de berömda, hårda lederna, typ La rose et le vampire 8b och Tabou zizi 8b, så befinner de sig längst till höger på klippan, på Bout du monde. En annan berömd och väldokumenterad led värd att uppsöka är luftiga No man's land 7a+.

Resa Vi fick betala ca 3000 kr för att flyga till Nice, men ibland går det ju att få tag på mycket billigare flygbiljetter. Ett närmre alternativ är att flyga till Marseille istället, kolla upp det också. I Nice hyrde vi bil för ca 2000 kr. Vi hade tänkt ta tåg till Avignon och sedan buss till Apt, men det gick inga bussar sent på söndagkvällen. Från Apt har man sedan ytterligare en mil till klipporna i Buoux. Lifta med klättrare från campingen eller ta taxi.

God mat och en skön säng 100 m från klippan. Kan det bli bättre för en lyxsökande klättrare? Foto: Jenny Förander

Boende Av tradition bor de flesta klättrarna på campingen i Apt. Sommarhalvåret skall det även finnas en camping i Bonnieux, en lite mindre och pitoreskare by än Apt. Med fler konstgallerier men med mindre tillgång till mat och dylikt. Att vildcampa är synnerligen förbjudet. Vill man dock inte tvunget frysa i tält och laga sin egen mat så finns det ju andra bekvämare alternativ. Som att bo på Auberge des Seguins, längst upp i Buouxdalen, som vi gjorde till exempel. Det finns sovsal eller hotellrum att välja på, och frukost och middag ingår. Vi serverades gudomlig mat varje kväll, förrätt, huvudrätt, getost och dessert, och det var faktiskt väldigt skönt att gå och sätta sig direkt i restaurangen när vi kom hem efter dagens klättring, istället för att börja fäppla med sitt Trangiakök. Även om man inte bor på etablissemanget kan det vara värt att prova på deras meny någon kväll.

Vilodagar Det är väldigt fint att promenera omkring i omgivningarna runt Buoux. Tag stigen förbi Auberge de Seguins för att komma upp ovanför klippan och till byn Buoux. Annars går det ju alltid att besöka någon av de närbelägna städerna Avignon (57 km) eller Aix-en Provence (45 km). I Aix finns en biograf där de visar odubbade engelskspråkiga filmer. En mysig studentstad. Den berömde konstnären Paul Cézanne kommer härifrån, samt även Emile Zola.

Typisk vy över Provance Foto: Nils Gustavsson

I Avignon kan den oförsiktige drabbas av shoppingjävulen. Jag vet inte hur det gick till, men vi kom hem med hela bilen full av shoppingkassar. Sedan är det ju inte så väldigt långt till Arles heller, där solrosfantasten van Gogh höll till innan han blev galen av solsting och för mycket absint (eller om det var den provençalska mistralen) och skar av sig örat. Men det är en helt annan historia.

av Jenny Förander

sida 1

sida2