High Sport
Magazine
profiler Veckans profil
Nisse Gustavsson
av Jenny Förander
 
  pil Nyheter pil Artiklar pil Resmål pil Everest pil Tävlingar
 
pil Grader
Nisse Gustavsson

Det florerar ihärdiga rykten som gör gällande att du har gjort alla leder i Utby. Många av våra läsare har även hört av sig och undrat hur det egentligen förhåller sig med den saken. När jag nu har chansen att tala med dig på tu man hand måste jag därför passa på att ställa den oundvikliga frågan: Har du gjort alla leder i Utby?
  FAKTA NISSE

Ålder: 31 år
Lever av: gymnasielärare mat/nat
Har klättrat: 11 år
Klubb: Göteborgs klätterklubb
Svåraste RP: Konkret, Hylteberget (typ 9-/9)
Nisse Gustavsson

Förra våren hade jag gjort 293 av de 302 leder som fanns då och hade inte så många kvar. Det var en liten spridd kompott av leder kvar, en här och en där, så det blev aldrig av att jag gjorde dem och sedan tappade jag motivationen och började cykla mountainbike istället.
Förra sommaren kom det också till nya leder och jag har inte kommit i kapp sedan dess. Projektet hette "från Nagelsprickan till DDT", vilket innebar att friklättra alla leder från bortersta Utby till östra Fjällbo, inklusive Resilinväggen.

Var det faktum att du därmed har klättrat (nästan) alla leder i närområdet en bidragande faktor till att du tappade motivationen att klättra?

Ja, det var nog en ingrediens. Den andra orsaken var att det inte går lika snabbt framåt längre. Det är ju framgång som styr och får en att hålla på. Det började kännas som att klättringen alltid var den samma. Det var bara "just another day at work".

Tror du att du kommer att slutföra projektet "alla leder i Utby" någon gång?

Det hela var ju egentligen bara en brevidgrej, inget stort i sig. Det bara blev så. En gång för tre år sedan när jag tittade i guiden och prickade av alla leder som jag hade gjort insåg jag att det bara var, typ, hundra leder kvar. Då tänkte jag att det kunde vara kul att göra alla. Jag gillar inte att göra om samma led så jag valde en ny led istället för att göra Tuborg för sjuttiosjunde gången.
Jag vet inte om projektet är nedlagt, men det har legat på hyllan ett tag. Just nu sätts det upp fler nya leder än vad jag klättrar.

Stämmer det att du har slutat klättra och bara cyklar mountainbike nu för tiden?

Det ryktet är något överdrivet, även om jag har cyklat mer än vad jag har klättrat den senaste tiden. Men jag har fortfarande motivation att klättra, problemet är snarare att jag har dåligt med tid nu när jag har jobbansvar och annat.
Men det är klart att det inte är lika kul längre, nu när man kan grejen. Det är ju inte längre samma upplevelse som när man började, då var det ju en helt ny grej. Nu är det mer en skön fysisk aktivitet, en igånghållningsprocedur.

Du har ju en ganska god överblick över klättringen på Västkusten. Vilken av alla dessa leder är det du kommer att minnas när du är 90 år och sitter i din gungstol och tänker tillbaka?

Lång tystnad...

Ja... Det är nog Le Precible (8/8+ på Hylteberget). Jag och Brunchan (den barske från Stenungsund alias Jan-Erik Fredriksson) höll på och jobbade på den en hel sommar och det var den första bultturen som vi gjorde (bultade upp, alltså). Anledningen var egentligen att när vi kom till Hylteberget första gången så var alla lederna för hårda för oss så vi bestämde oss för att göra en egen led istället. Vilket slutade med att vi hade gjort en av väggens hårdaste turer. Jag höjde mig några grader den sommaren.
Det är inte många som klättrar Precible nu för tiden...

Nej, den har bara fått en repetition. Folk har hållit på lite grann på den, men det har bara blivit så att den inte klättras längre. Det har blivit bökigare att göra den eftersom det inte längre finns någon stege, vilket man behöver för att göra insteget.
Den var lite annorlunda för den tiden, lite sned och lite brant i början, vilket kanske var lite lebbigt när man inte är van vid det. Men det är en mycket fin led!

Är du en prestationsklättrare?

Det är vi alla.

Hur menar du?

Alla vill alltid göra sitt bästa och klara svårare grejer, det är ju därför vi har ett gradsystem. Dessutom sneglar man åt alla håll och kanter för att se vad andra klättrare gör.

Vilken klätterprestation är du mest stolt över?

Nisse Gustavsson i Mega Løkenhavna Foto: Jenny Förander Nisse Gustavsson i Mega Løkenhavna
Foto: Jenny Förander
Det är nog när jag gjorde Trollväggen tillsammans med Andreas Baek. Det är ju något helt annat än den vanliga klättringen vi håller på med här nere på låglandet.

Var det nog att göra Trollväggen eller har du ambition att göra något annat i den genren?

Just nu har jag inga ambitioner, så jag vet inte. Det får framtiden utvisa. Men kan du inte ställa lite frågor om något annat än klättring?

Hur gick det egentligen på Finnmarksturen (långlopp på mountainbike)?

Det var fem timmar slit med stela ben. Det kunde gått snabbare, men jag körde i alla fall ifrån stockholmsklättrarnas representant Mats Holmgren...

Vilket är det bästa klätterstället du har varit i?

Lourmarin i Buouxområdet. Kan du inte ställa lite frågor om universum istället?

Tror du att man klättrar på andra planeter i universum?

Det tror jag. I alla fall tror jag att det finns liv. Frågan om universum är evigt expanderande eller om det kommer kollapsa in i sig själv verkar nu vara avgjord till expansionens fördel. Ju längre tiden går, desto mindre blir därför densiteten och ju tommare blir universum. Allting dras ut, avståndet mellan bultarna blir längre, och mellan greppen. Å andra sidan kommer antagligen även avståndet mellan mina atomer att vidgas och jag blir längre, så att jag fortfarande kan nå den lilla listen...

Hur länge tror du att Jorden kommer fortsätta att existera?

Jag tror att det snart kommer att hända en stor katastrof. Med en viss regelbundenhet, vart 50:e miljonte år, brukar det komma ett stort asteroidnedslag på Jorden. Det var det som utrotade dinosaurierna för 65 miljoner år sedan. Det kan mycket väl komma en ny svärm asteroider mot jorden vilken dag som helst och när en sån slår ner kan man hälsa hem. En stor asteroid kan ju klyva hela jorden i två delar. Eller åtminstone radera ut en hel kontinent.

Är du en pessimistisk person?

Nej, jag är en optimistisk realist.

Efter att ha gett dig några timmars betänketid tänker jag nu kräva ett svar på en mycket väsentligare fråga än universums vara eller icke vara. Vilken är, enligt din uppfattning, Sveriges finaste led?

Ge mig någon timme till...

Hrmpf...

...den är nog inte gjord än.
av
Jenny Förander