|
High Sport Magazine |
Tävlingar 2000 |
världscup (OS) i Lecco 23 september 2000 reportage sida 1 (2) |
|
Tisdag 26 september 2000 på Aramisbar, Lecco, Italien kl. 11.15. Svettig och äcklig efter att ha spenderat natten i en park (hotellet för dyrt och campingen för långt bort) sitter jag nu på ett café i otroligt vackra Lecco och njuter av tillvaron. Parken var helt OK, förutom att den låg bredvid en mycket trafikerad väg. Said tyckte dock inte att det var någon bra park sedan han lagt sina saker i hundbajs (det var mörkt när vi kom dit). Said har åkt iväg för att klättra med engelsmännen men jag måste ju fullgöra min plikt och rapportera om den gångna världscuptävlingen, så det är bara att beställa en caffé latte och en croissant och sätta igång. |
 Väggen i Lecco |
|
VÄRLDSCUPEN I LECCO 23-24/9 2000 |
|
|
Tävlingsväggen var uppbyggt på ett litet torg och publiken var stor och entusiastisk, vilket bidrog till en trevlig stämning på tävlingen. Enligt den lokala nyhetstidningen var det 3000 åskådare som beskådade denna uppgörelse mellan världens bästa klättrare. Det märktes tydligt att världscupscirkusen hade kommit till stan för varenda affär hade en massa klättergrejer i skyltfönstren. Bageriet hade till och med gjort en världscupstårta. KVALEN Herr- och damkvalet satte igång på lördagsmorgonen och jag fick den stora äran att starta sist som nummer 53. Ingela startade tvåa, Annika 31:a och Said, Peter och Stefan startade också i slutet av startfältet. Herrarna klättrade dock på två olika leder så för dem gick det undan lite mer. Isoleringstiden kändes inte speciellt lång och vid halv två var det min tur att starta. Jag klättrade ungefär två tredjedelar av leden, gick lättare än jag trodde eftersom de flesta greppen var positiva, men hade inte kyla (eller styrka) nog att stanna och vila så till slut satte mjölksyran stopp för mig. Jag slutade på en 43:e plats. Ingela blev 33:a, Annika 46:a. Said och Peter delade 37:e platsen och Stefan slutade 55:a. Tyvärr blev det inga svenska poäng på den här deltävlingen (för att få poäng måste man placera sig bland de 30 bästa). SEMIFINALER Damernas semifinal avgjordes på lördagen, herrarnas på söndag förmiddag. Mest minnesvärd var den hetlevrade fransosen Paul Dewilde som blev helt vild och galen när han föll och utstötte blodisande avgrundsvrål. Det hade han dock inte behövt göra för han hade klättrat precis lagom långt för att ta sig vidare som sista man. DAMFINAL Startfältet i damfinalen bjöd inte på några direkta överraskningar. Josune Bereciartu Urruzola var inte med i tävlingen och Annatina Schulz åkte ut i semifinalen vilket lämnade plats i finalen för fransyskorna Sandrine Levet och Chloé Minoret. De är inte alls otippade till final men inte lika självskrivna som övriga finalister: fransyskorna Liv Sansoz och Stéphanie Bodet, belgiskan Muriel Sarkany, den ryska amerikanskan Elena Ovtchinnikova, slovenska Martina Cufar och tyskan Marietta Uhden. Chloé Minoret klättrar ganska pressat hela ti8den. Det är dock kanske hennes stil. Hon krånglar till det redan på första väggen, backar ner, blir trött och faller. Intar åttonde platsen. Sandrine Levet kommer upp till taket men där får hon problem då hon inte orkar klippa slingan. Faller därmed på en sjunde plats. Elena Ovtchinnikova klarar att klippa slingan men faller efter ytterligare ett move. Övriga damer lyckas alla att ta sig genom taket som dock tar på krafterna och de flesta är möra när de skall ta sig upp över läppen. Marietta Uhden tröttar ut sig i taket genom att gå fel med fötterna och faller på läppen. Stéphanie Bodet verkar vila ganska bra i taket men kommer bara något grepp längre än tyskan. Martina Cufar är expert på att se avslappnat ut och ser ut att glida lätt uppför väggen. Hon tar sig förbi de jobbiga moven på läppen men sedan är hon slut. Catchar och faller. Sedan återstår bara två klättrare, de eviga kombattanterna om guldet, Muriel Sarkany och Liv Sansoz. Muriel gör publiken nervös när hon släpper fötterna i taket men kommer upp igen och går vidare. På läppen hänger hon och vilar och kämpar sedan vidare med järnviljan, grepp efter grepp, slänger sig efter toppjuggen och håller i. En glädjestrålande Muriel firas ner och så är det dags Liv Sansoz. Publiken svettas om handflatorna. Upp till läppen ser det lätt ut men sedan får vi även se Liv svettas. Spänningen är på topp när Liv drar sig vidare med darrande ben, slänger sig mot toppjuggen och även hon håller kvar. Eftersom båda toppar ut krävs det en superfinal för att skilja damerna åt. Det blir på herrarnas led efter herrfinalen. |
 Ingela Nilsson  Jenny Förander  Stefan Pettersson  Chloé Minoret  Sandrine Levet  Maritta Uhden  Stéphanie Bodet  Martina Cufar |
| sida 1 | sida 2 |