High Sport Magazine

Tävlingar 2000

världscup (OS) i Kranj 17 november 2000 reportage sida 1 (5)

Göteborg - Kranj t/r Sista deltävlingen i världscupen, Kranj 17-19/11 Ska ledarna i världscupen Yuji Hirayama och Liv Sansoz palla trycket i säsongens sista världscuptävling och kamma hem totalsegern? Eller är det dags för utmanarna Alexandre Chabot och Muriel Sarkany att ta klivet högst upp på pallen den här gången? Och hur ska det gå för svenskarna, Ingela, Peter, Jenny, Said och Tomas? Följ med på en resa Göteborg - Kranj tur och retur så lovar jag att berätta ALLT om upplösningen på klättervärldscupen år 2000. Häng med!

väggen i Kranj

fredag 17 november kl. 05.00: ARLA MORGONSTUND Väckarklockan ringer. Uppstigning. Dusch. Frukost. Spårvagn till Korsvägen 6.02. Flygbussen 6.10. Lång kö till incheckningen på Landvetter. Jaså, det är så här dags folk brukar ut och flyga, jag trodde det skulle vara tomt och öde här nu. Själv föredrar jag att gå upp i lite mer kristlig tid. Å andra sidan sover jag hela vägen till Wien, förutom när jag äter. Gratis mat får man inte missa. För en gång skull är det lagad varm mat. Klockan åtta på morgonen. kl. 9.45: ANDRA KLASSENS MÄNNISKA I WIEN Landar sömndrucken i Wien där jag skall spendera fyra timmar innan nästa flyg tar mig vidare till Ljubljana. Jag följer en pil där det står "Icke Schengenländer". Slovenien är ju inte med i EU ännu tänker jag och hoppar på den framkörda bussen som för mig till en öde vänthall i deprimerande öststatssnitt. Det här känns inte bra, det finns inte ens ett café, bara en minimal taxfreebutik med parfym och cigaretter. Jag dör av tristess om jag ska sitta här i fyra timmar. Jag går fram till en bister kvinna i uniform. - I want to go to the other airport. Hon ser frågande ut: - The other airport? - Yes. Over there. Jag pekar åt det håll jag kom från. Nu ser hon besvärad ut. - It's not possible. - But I don't want to sit here for four hours. - You need to have a visum to go there. - But I'm Swedish... Simsalabim, kvinnans myndiga min byts genast mot ett tillmötesgående leende. Naturligtvis skall det här lilla problemet gå att lösa. Några minuter senare tar jag transitbussen tillbaka till "den riktiga flygplatsen" samtidigt som jag hör kvinnan försöka övertyga en mörkhyad man om att han måste stanna i den öde vänthallen. Väl tillbaka där jag började uppstår ett nytt vägval. Till vänster genom tullen eller åt höger mot min gate. Jag frågar i informationen. - My plane to Ljubljana leaves in more than three hours. Where can I wait? - You should go to your gate. There is a little café. - Can't I go to the real airport? Hon tvekar. - What kind of passport is it that you're holding? Jag visar fram mitt pass och kvinnan bakom disken lyser upp. - Then you can go in there, och pekar mot tullen. In there you have a lot of stores and things like that. Hon ler vänligt. Det känns som att jag har vunnit högsta vinsten på lotteri när jag med ett leende visar upp mitt svenska pass i tullen och går mot den "riktiga" vänthallen för oss önskvärda resenärer. Händelsen ger samtidigt en dålig bismak. Jag tänker på EU:s bojkott av Österrike. Är det bara en slump eller har händelserna något samband...?

sida 1

sida 2

sida 3

sida 4

sida 5