High Sport Magazine

nyheter

Rapport från juniorlandslagets träningsläger i Holland av Anders Lantz

Dagbok från Holland 6/1-00 Medresenärer: Jag (Anders Lantz), Jens Larssen, Leif Jägerbrant, Johan Gross och Maja Benéus. - Du Jens, det känns som om hela ryggraden har gått av. Tror du att jag ska sitta eller ligga. - Jag vet inte men jag har is ifall du tror att det hjälper. - Nej, det är liksom hela ryggraden. Våra rookie Leif konstaterar att träningsläger i Holland inte är något för veklingar. Detta medan han och Jensa uppmuntrar någon som just har fallit med ordet, dåligt! (Inget illa menat). Denna resa flög vi för ovanlighetens skull ned till Amsterdam. Där hyrde vi en bil och åkte till ett nytt ställe i staden Zotermeer. Det enda vi visste var att J-VM skulle komma att hållas där senare i år. Förväntningarna var därför stora, men när vi kom fram visade det sig vara det sämsta stället vi varit på tidigare i Holland. Vissa leder kunde jag inte ens förmå mig att klättra till toppen. Vi fortsatte sedan till ett ställe i Utrecht (?). Det var enligt mig mycket bättre och vi tokpressade rejält. Den så kallade "goa känslan" infann sig flera gånger. Känslan då nästa move verkar helt omöjligt, men med adrenalin sprutande genom öronen lyckas man några moves till. Dagen blev tack vare denna eftermiddag mycket lyckad. 7/1-00 Dagen började med ledbygge i klättercentret Rock Steady i Byssum, där vi vanligtvis bor. Det hela resulterade i två 18 meter långa leder. Sedan var det dags att bege sig till klättercentret i Arnhem, ca åtta mil bort. Jag placerades till höger om föraren under beteckning kartläsare. Det visade sig snart att mitt och förarens samarbete fungerade mindre bra, men efter några felkörningar och mycket gnäll av dem i baksätet kom vi äntligen fram. Väggen var hög och ganska överhängande. Vi förstod snabbt att vi skulle gilla stället. Lederna var i världsklass och miljön likaså. Alltså ett ställe jag verkligen kan rekommendera. Det fanns dock ganska få leder, men dem räckte gott och väl åt oss. Det blev under dagen många hårda press innan vi slutligen åkte tillbaka till Byssum. Där beställde vi kinamat och snart var "vikingafesten" igång med livliga diskussioner, utspilld juice och skratt. 8/1-00 Planen för dagen var att tävla i Holländska Cupen. Deltävlingen gick av stapeln i den så kallade Hangaren i Amsterdam. Tanken var sedan att vi skulle fortsätta till "the Church", men då tävlingen slutade klockan 9 på kvällen fick det vänta till morgondagen. Herrarnas första kvalled bestod av en 25 meter lång arête, vilket inte föll Johan och Leif i smaken. Med lite vilja lyckades jag dock toppa ut den. Den andra kvalleden verkade bli en riktig pumphistoria. Något ledbyggaren inte hade räknat med var att man kunde stämma mot en annan vägg nästan hela vägen. Med en massa mjölksyra i underarmarna toppade jag även den, vilket gjorde att jag var i final. I damklassen visade sig lederna, likt i herrklassen, för lätta. I stort sett alla toppade ut den första, så finalplatserna korades på den andra. Lo klättrade bra och kom till final, medan Maja missade en finalplats med ca två grepp. I finalen var lederna betydligt svårare. Lo stötte bra och slutade till slut på en sjätteplats. Jag pressade mina trötta armar (efter två dagars intensiv träning) hårt. Det visade sig räcka till en åttondeplats. På kvällen bouldrade vi med förbundna ögon. Johan vann den inbördes tävlingen, medan vi andra fick nöja oss med en speciell upplevelse. OBS! Grattis till Lo som idag fyllde 20 år! 9/1-00 När vi vaknade denna morgon var armarna väldigt tunga. Vi klättrade lite i Byssum innan vi fortsatte till Kyrkan där de vanligtvis har jättebra leder. De hade tyvärr inte hunnit bygga några nya leder sedan Europacupen för juniorer hölls där. Vi fortsatte därför till ett annat ställe i Amsterdam, Centraal. Där slet vi ut våra sista krafter innan vi åkte hem. Då var ännu en resa till Holland avslutad. Under alla våra resor har vi lärt känna många trevliga människor. Det kändes nästan som att tävla i Svenska Cupen då vi var med i den Holländska. Enda skillnaden är att de körde med flash i kvalet, något jag som är emot isolering föredrar. En sak jag tror att man kan konstatera är att vill man ha roligt och bli bra på att klättra, så ska man klättra så mycket som möjligt. Därför kan jag verkligen rekommendera en trip till Holland, för alla som så önskar. av Anders Lantz