High Sport Magazine

artiklar

"It's all about commitment" av Jenny Förander sida 2 (2)

- Hade Minaret legat i England hade den blivit klättrad för tio år sedan, där finns många liknande leder och den här typen av klättring är ju något av vår stolthet i England. Men i Sverige har det inte funnits något sådant förut, Richard Ekehed har provat på det i England och tagit det med sig hem. Han har helt på egen hand gjort något som skiljer av från allt annat i Sverige och det skall han ha maximal kredit för. Neil fick höra att Richard hade fått kritik för att Minaret skulle vara för farlig. - Man sade till Richard att Minaret skulle bli ett monument över honom själv som ingen någonsin skulle klättra. Det tycker jag är ett negativt sätt att se på saken och det var bland annat därför som jag ville repetera den. Det hade varit så synd om man hade satt upp bultar på den. Jag ville repetera den för att jag tror det är bra för svensk klättring. Hade den legat i England hade den redan fått flera repetitioner. Klättrar ni någonsin om en led? - Konstigt, jag får alltid den frågan, säger Neil. Nej, det gör jag inte. Det vore att utmana ödet...

Rick Smee under förstabestigningen av "Yuo've been Maimed" E2 Foto: Gresham Collection

Hur mycket klättrar ni? Leo: På heltid, men aldrig inomhus. När det regnar dricker jag öl istället.

Neil: - Jag jobbar på DMM halva året. Jag är väldigt intresserad av träning så jag tränar inomhus också, så mycket jag nu hinner. Blir ni aldrig trötta på klättring? Leo: - Nej. Neil: - Hade jag bara sportklätttrat hade jag nog tröttnat, men det finns så många olika typer av klättring. På vintern klättrar jag is, på sommaren är det mycket djupvattenssoloklättring (intrervjuarens översättning av deep-watersoloing), något som har blivit mycket populärt i England på senare tid. Förra året kändes det kul att återgå till sportklättring igen efter en period med tradklättring och då gjorde jag min bästa sportklätterprestation någonsin. Finns det någon gräns för hur svårt det går att klättra? Leo: Överhängande glas...

Neil: Inom sportklättring nås den gränsen snabbare. Men idag finns det 40 meters pumpleder där varje individuellt move är hårdare än en boulder för 20 år sedan. Utvecklingen kommer alltid att fortsätta. Leo: Det är dock irriterande med folk som säger att det inte finns några begränsningar. Finns det inga grepp går det inte att klättra.

Neil: Problemet inom sportklättringen idag är att graderingarna blir så subjektiva eftersom ingen repeterar någon annans projekt. Själv älskar jag att repetera andras leder. Leo: Men det tar så mycket tid att öva in en led i dag, det är ju en stor del av ditt liv som skall investeras i en enda led. Då vill man hellre göra en nytur än repetera någon annans. Neil: - Man skulle kunna tro att detta skulle gälla ännu mer inom tradklättringen, men där är det tvärtom så att man gärna repeterar andras leder. Är det en bra led repeteras den. Vårt samtal lider mot sitt slut. Leo och Neil vill passa på att tacka alla trevliga göteborgare som har hjälp dem att lära känna såväl klippor som sta'ns uteliv. - Utan dem hade vi väl suttit och kurat på Fabriken på kvällarna...nja, kanske inte, men vår vistelse hade inte blivit lika lyckad utan dem...

Om en stund skall Leo debutera som bildvisare framför en välfylld Klätterfabrik, med bland annat bilder från sin och Patrik Hammonds strapatsrika bestigning av El Niño på El Cap. Jag kan inte annat än imponeras av denne 18-årings orädda framfart på världens klippväggar, en 18-åring som enligt Neil är bra nog för att bli rik på klättring, och önska honom lycka till, på klippan men också bakom projektorn. - Han är nervösare inför det här än han var för att klättra El Cap, ler Neil. Jodå, han lyckas med att trollbinda sin publik. It's all about commitment.

av Jenny Förander

Fotnot: För den som vill se mer av unge herr Houlding är det bara att knäppa på videon Hard grit, filmen som ju även bjuder på Richard Ekeheds bestigning av Masters Edge - leden som gjorde honom till en respektabel man i gritstonekretsar...

Och till slut något som herrarna Gresham och Houlding brukar leka med: en hoppboulder.

sida 1

sida 2